Ja, det hela började ju som sagt i de tidigare inläggen att Nicole har vart smått febrig hela veckan sådär 37-38 gradigt så inget speciellt direkt tills hon fick 39.6 kl 03 natten mellan måndag och tisdag… Orolig vart jag och hoppades på att det skulle vara tandsprickning och inte en ännu infektion i njurarna! Jag väntade och väntade på att febern skulle vända tills imorse när Nicole en gång i timman mellan 04-08 vaknade och skrek och grät, sa till mig själv, om du verkligen har ont ska vi ju åka in till akuten, skrik igen isåfall så åker vi bums! Men då var vi båda så slutkörda att vi sov tills pappas alarm gick vid 12…
Åkte in vid 14 tiden, fy så segt de gick å ha Nicole klängandes i ena armen och packa med andra armen… :s
Till slut så kom vi in med 39,9 graders feber (glömde tillägga att vi har tagit alvedon med 3-5 timmars mellanrum tidigare och febern reagerade inte alls)
Fick hjälp ganska så snabbt och de kunde diagnotisera öroninflammation och streptokocker i halsen alltså halsfluss.
Blodprov också samt urinprov som inte alls gick bra… Efter 2.5 timmar så gav både vi och läkarna upp då Nicole antingen så kissade hon på deras binda som de ville ha till labbet + bajsade riktigt ordentligt (hon hade inte bajsat på hela dagen igår) = provet vart värdelöst eller så kissade hon inte alls när jag satt där och väntade i 1,5 timmar med en kopp under henne… -.-
Jag avskyr att sitta på akuten och vill helst undvika sådant, DÄRFÖR tycker jag att man säger till själv när man är sjuk och avstår från att umgås med bebisar, jag lovar Nicole kommer att finnas kvar även imorgon och undvik inte sjukdomar för mig som kan bli 100 gånger mycket värre hos bebisar än hos vuxna! (Fick nämligen reda på att allt detta orsakas utav en lätt förkylning hos vuxna och vi har ju inte vart ute så galet mycket heller så, går ju nästan o räkna ut vart det nästan kom ifrån…)
Tur att febern nu är nere och nicole kan återigen leka med sina leksaker igen!
Senaste kommentarer