Att konversera med henne…
Det var inte längesen Nicole lärde sig att kommunicera med bara enstaka ord, minns bara veckan innan vi skulle åka iväg till Hong Kong i oktober som hon lärde sig säga buss/-en och det hela tiden bara sas mamma och pappa, upprepandes gånger…
Och när vi en natt satt på hotellet i HK och kollade på Apornas planet och förklarade att apan var ledsen, så lärde hon sig ordet ledsen, därefter så var både hon och alla runtomkring ledsna…
Nu nästan varje natt, så har vi diskussion tillsammans, i meningar, om att Nicole vill åka till A-lanka (Sri Lanka) för att se på elefanter och äta bananer, melon och mango bl.a. Sen att vi snart ska gå på bio och äta popcorn… Att lillebror snart är här… Att mamma har ont i rumpan… Att hon vill åka bilen tillsammans med pappa som kör… Att vi ska äta frukost och ska äta macka/gröt/yoghurt… det går typ inte att räkna upp längre… kommer ju aldrig ta slut :p
Det var ju inte längesen hon var såhär liten, förra sensommaren, som hon pekade på bilen utanför vår lägenhet.